Dags för något vackert och trösterikt från Coldplay..
When you try your best but you don't succeed
When you get what you want but not what you need
When you feel so tired but you can't sleep
Stuck in reverse
And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
could it be worse?
Lights will guide you home
and ignite your bones
And I will try to fix you
High up above or down below
when you're too in love to let it go
but If you never try you'll never know
Just what your worth
Lights will guide you home
and ignite your bones
And I will try to fix you
Tears streaming down your face
When you lose something you cannot replace
Tears streaming down your face and I
Tears streaming down your face
I promise you I will learn from my mistakes
Tears stream down your face and I
Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you
Sunday, 24 October 2010
Monday, 18 October 2010
Låtskrivarkonst!
Nu vet jag allt jag någonsin behövt veta om konsten att skriva låtar. Har nämligen bevistat Stim Expo i Stockholm under dagen. Mycket intresssant, spännande och inspirerande! Lisa Miskovsky, Jörgen Elofsson, Andreas Karlsson med flera plus övrigt branchfolk har idag delat med sig av kunskap och goda råd till oss andra (inte fullt lika framgångsrika) om hur man skriver hiten med stort H. Nu är det alltså bara att med dessa goda råd i bagaget fortsätta med skapandet och målsättningen att erövra världen! Dock finns vissa problem och hinder på vägen. Förutom en dåres envishet, en kamels uthållighet, goda ideér och talang behövs det också en smula strategiskt tänkande. Hjälp.Varför har jag behov av att göra musik? Min egen slutsats lyder som följer; Jag är behäftad med en masochistisk läggning. Men jag gör det också för att det är kul och för att jag inte kan låta bli. Så slutsatsen blir att det är värt det. Det förhöjer min upplevda lyckonivå. Precis som lyssnande på bra musik bringar lyckokänslor för många av oss.
Sunday, 17 October 2010
Svarta hål
Jag såg ett super intressant tv program som handlade om universums super massive black holes. (vilket inspirerat bandet Muse att titulera ett av sina album och en låt med samma namn!). De svarta hålen är inga hål utan en koncentration av massa med så stark dragningskraft att de slukar allt som kommer i dess närhet. "They eat light", som en fysiker uttryckte det. Och de växer. Stora svarta hål suger in mindre svarta hål som kommer i dess väg.
Framstående fysiker på området tror nu att hela universum, som vi känner det, har fötts ur ett super massive black hole. De tror att det finns ett svart hål i centrum av vår galax vintergatan. 25 000 ljusår bort. I programmet berättades att man med hjälp av flera super teleskop jorden runt bygger ett gigantiskt nätverk av teleskop lika stort som jorden, för att framöver kunna få bättre bilder av vintergatans centrum där vårt eget svarta hål tros vara beläget. Och man har grund för denna tes. Stjärnorna närmast centrum rör sig snabbt i sina banor och befinner sig mycket närmare varandra, vilket utgör starka tecken på att det finns ett svart hål i närheten. Det är så ljusstarkt i centrum av vintergatan, att vi med nuvarande teleskop inte kan se det svarta hålet.
Om allt detta tänker jag: Vetskapen om de svarta hålen och den nuvarande kunskap som finns om hur de fungerar, visar på samma mönster och grundvillkor för allt levande, inkluderat livet på Tellus. En människa föds, växer, åldras, dör och har med det följt kretsloppet ett varv. Ett frö gror, blir ett träd, åldras och dör för att åter bli en del av kretsloppet. En stjärna föds, lever, åldras, dör och exploderar (supernova). Ett universum föds, lever, åldras och dör. Det är svårt att undgå se mönstret av kretslopp. Fysikerna tror att vårt nuvarande universum föddes ur ett svart hål, vilket betyder att det borde ha funnits ett annat universum före "vårt" .. mindblowing! Generationer av universum!
En del talar om svarta hål som gateways eller portaler till paralella universum..
Kanske finns det ett liv efter döden även för oss människor ?!
Framstående fysiker på området tror nu att hela universum, som vi känner det, har fötts ur ett super massive black hole. De tror att det finns ett svart hål i centrum av vår galax vintergatan. 25 000 ljusår bort. I programmet berättades att man med hjälp av flera super teleskop jorden runt bygger ett gigantiskt nätverk av teleskop lika stort som jorden, för att framöver kunna få bättre bilder av vintergatans centrum där vårt eget svarta hål tros vara beläget. Och man har grund för denna tes. Stjärnorna närmast centrum rör sig snabbt i sina banor och befinner sig mycket närmare varandra, vilket utgör starka tecken på att det finns ett svart hål i närheten. Det är så ljusstarkt i centrum av vintergatan, att vi med nuvarande teleskop inte kan se det svarta hålet. Om allt detta tänker jag: Vetskapen om de svarta hålen och den nuvarande kunskap som finns om hur de fungerar, visar på samma mönster och grundvillkor för allt levande, inkluderat livet på Tellus. En människa föds, växer, åldras, dör och har med det följt kretsloppet ett varv. Ett frö gror, blir ett träd, åldras och dör för att åter bli en del av kretsloppet. En stjärna föds, lever, åldras, dör och exploderar (supernova). Ett universum föds, lever, åldras och dör. Det är svårt att undgå se mönstret av kretslopp. Fysikerna tror att vårt nuvarande universum föddes ur ett svart hål, vilket betyder att det borde ha funnits ett annat universum före "vårt" .. mindblowing! Generationer av universum!
En del talar om svarta hål som gateways eller portaler till paralella universum..
Kanske finns det ett liv efter döden även för oss människor ?!
Tuesday, 12 October 2010
"muntert neggo"
Kan man vara både pessimist och optimist samtidigt? Då är jag det. Pessimist vad gäller homo sapiens förmåga att på lång sikt (eller ens kort sikt) överleva sig själv och förvalta jorden. Jag tror inte människan har förmågan att ändra färdriktning från maktbegär och destruktivitet till allomfattande kärlek på det sätt som krävs för att rädda oss från oss själva.Positivt tänkande i alla ära, men självbedrägeri? Nej tack.
Det är klart att positivt tänkande ger en massa goda effekter och är eftersträvansvärt, men hur (undrar jag) skulle världen se ut om inte Alice in chains m fl hade skrivit sina underbart deprimerande låttexter till undersköna melodier? Hur skulle det se ut om världen hade befolkats av lyckliga konstnärer? Nej, lite vånda, bävan, ångets och negativa tankar är bra för hälsan. Och konsten. På samma sätt som positiva tankar är bra för hälsan. Betvivlar dock att det är bra för konsten. Det är alltså bara att välja; hälsa eller konst! Men utan konsten, försämrad (folk)hälsa och.. Äh, Jag lämnar det.
Hur vore det med lite acceptans och balans? Jag är rädd att det börjar gå inflation i positivt tänkande..
/Ett "muntert neggo"
Sunday, 10 October 2010
För en minut
Hemma ser det ut som om en bomb detonerat i regionen nära vardagsrummet. Tryckvågen slet med sig golvlisterna och skapade dessutom en rejäl ommöblering. Vi lever relativt trångt i 4 r o k. Det behövs sällan mer än en skrynklig matta för att stället ska kännas upp och nedvänt. Vilken välsignelse då att de två tonåringarna i huset är ordningssamma. Diverse projekt väntar på att startas upp, andra väntar på att avslutas. I detta inferno av bedömningar och beslut som ska fattas väljer jag istället att lystna på vacker musik, Alice in chains "black gives way to blue".. Friden sänker sig och jag kan för några minuter ignorera kaoset runt omkring..
Wednesday, 6 October 2010
Tur & otur
Det är människors tankar och attityder som avgör om de har tur eller otur.
Att uppmärksamma det oväntade och normbrytande, är det som skiljer tursamma personer från otursamma personer. Denna förmåga kan tränas och utvecklas.
Personer med otur har tunnelseende och är invanda i fasta mönster.
Tursamma människor ser mer till helheten än till detaljer.
Tursamma människor lever mer varierande liv.
Tursamma människor hanterar svårigheter och otur genom att transformera dem till någonting gott.
Skippa det invanda och trygga. Gör nya saker, ta risker och träffa nya människor.
Richard Wiseman, brittisk psykologiproffessor.
Sunday, 3 October 2010
Närvaro
Ibland är livet så hektiskt att jag knappt hinner med i svängarna. Jag bara gör hela tiden, i en till synes evig kedja av göranden. Men det ska tydligen vara möjligt att att vara medan man gör. På ett genuint sätt. Vara, i bemärkelsen närvarande med alla sinnen i nuet. Mindfullness. Vilket vackert ord!
Mindfullness är en meditationsform som många känner till nu förtiden. Den är sprungen ur zenbuddsimen för över 2000 år tillbaka i tiden och har enligt forskningen visat sig ha effekt på stressrelaterade besvär och depressioner. Det är gammal kunskap med andra ord, precis som akupunktur t ex. Meditation möjliggör upplysning, säger zenbuddismen. Jag tror det är sant. Vi borde alla regelbundet ägna oss åt meditation av något slag. Jag är t om så naiv så jag tror att det skulle kunna bidra till att världen blev ett bättre ställe att vistas på.
Själv kör jag avslappning på bussen till jobbet. En egentillverkad variant med fokus på andning och ibland ett mantra som hjälp att fokusera. Tankar, bilder och intryck passerar för mitt inre och jag kämpar på med att inte värdera det jag känner och tänker utan låta intrycken passera som en filmtext. Ibland är det svårt, men ibland fungerar det klockrent.
Värdera, är ju något vi männsikor ständigt håller på med. Till både nytta och förfång kanske. Många gånger utan att ens reflektera över att det faktiskt är det vi gör. En människa på bussen fångar min uppmärksamhet och i samma sekund tänker jag något om vederbörande. Jag läser något i tidningen och drar genast en massa slutsatser (som naturligtvis kan vara helt uppåt väggarna). Det finns så många exempel på denna typ av aktivitet som våra hjärnor ständigt ägnar sig åt, utan att vi ens reflekterar över det.
Den där upplysningen zenbuddismen strävar efter. Tänk om det är en strävan efter att bli värderingsfri i högre utsträckning. Mer tolerant. Mindre fördömmande över egna och andras känslor och beteenden? Isåfall vill jag fortsätta kämpa på mot "upplysning", även om det helt säkert tar några livstider...
Mindfullness är en meditationsform som många känner till nu förtiden. Den är sprungen ur zenbuddsimen för över 2000 år tillbaka i tiden och har enligt forskningen visat sig ha effekt på stressrelaterade besvär och depressioner. Det är gammal kunskap med andra ord, precis som akupunktur t ex. Meditation möjliggör upplysning, säger zenbuddismen. Jag tror det är sant. Vi borde alla regelbundet ägna oss åt meditation av något slag. Jag är t om så naiv så jag tror att det skulle kunna bidra till att världen blev ett bättre ställe att vistas på.
Själv kör jag avslappning på bussen till jobbet. En egentillverkad variant med fokus på andning och ibland ett mantra som hjälp att fokusera. Tankar, bilder och intryck passerar för mitt inre och jag kämpar på med att inte värdera det jag känner och tänker utan låta intrycken passera som en filmtext. Ibland är det svårt, men ibland fungerar det klockrent.
Värdera, är ju något vi männsikor ständigt håller på med. Till både nytta och förfång kanske. Många gånger utan att ens reflektera över att det faktiskt är det vi gör. En människa på bussen fångar min uppmärksamhet och i samma sekund tänker jag något om vederbörande. Jag läser något i tidningen och drar genast en massa slutsatser (som naturligtvis kan vara helt uppåt väggarna). Det finns så många exempel på denna typ av aktivitet som våra hjärnor ständigt ägnar sig åt, utan att vi ens reflekterar över det.
Den där upplysningen zenbuddismen strävar efter. Tänk om det är en strävan efter att bli värderingsfri i högre utsträckning. Mer tolerant. Mindre fördömmande över egna och andras känslor och beteenden? Isåfall vill jag fortsätta kämpa på mot "upplysning", även om det helt säkert tar några livstider...
Subscribe to:
Posts (Atom)



